Vårt hus går framåt, även om de verkar som att de kommer dra ut på tiden litegrann. Egentligen har vi verkligen inte tid för att dom ska sega på eftersom vi bara är hemma cirka 1 vecka runt jul och då vill vi ju att de ska vara klart så vi får ställa in våra möbler. Men vi får se! Egentligen är de bara köksluckorna, bänkskivan och hallgolvet, toaletten och tvättstugegolvet kvar så de borde ju kunna gå lite fort om dom lägger på en rem 🙈

Igår fick vi iallfall bild på att trappen var på plats och det ser så väldigt fint ut! För tillfället känns allt bajs för min del men jag hoppas att allt kommer börja kännas bättre när jag kommer hem.

Min man är en fantastisk varelse, såklart! Under mina nästan 3 veckor på sjukhus har han åkt som ett skållat troll mellan ishallen, sjukhuset och vårt hem. Jag skulle verkligen inte ha velat bytt med honom. Han har gjort gjort allt grymt bra!

Efter dom här 3 veckorna vill jag aldrig någonsin vara ifrån dessa två igen. Speciellt inte den lilla, ikväll när hon somnade bredvid mig i soffan låg jag och snusade länge i hennes nacke. Bästa lukten som finns! Blir aldrig mer barnvakt för henne!

Kör pappan bar överkropp så kör barnet bar överkropp, det är sen gammalt!

Egentligen vet jag inte om jag borde skriva det här. Men jag gör det!

Igår var första gången som stomiägare som jag totalt bröt ihop. Det började redan på Apoteket när jag skulle hämta ut min "lilla" beställning med stomigrejer. När jag skulle betala så ville jag skrika rätt ut! Nästan 2000 spänn för någonting man verkligen inte ens vill ha. Så då blev jag lite lätt småledsen och jävligt förbannad på läkarna i Sundsvall. Jag vet att man inte kan titta bakåt och det som hänt har ju hänt. Men jag kan ändå inte låta bli att undra om jag skulle kunna ha sluppit detta.

Kände mig rätt så sur och hade taggarna utåt hela dagen typ. Sen när vi skulle gå och sova gick de inte att hålla tillbaka längre.

Jag grinade och grinade och grinade. Bad Sebbe de snällaste jag kunde att han bara skulle väcka mig från den här jävla mardrömmen. Jag förstår inte hur detta kunde hända. Kan jag inte bara få vrida tillbaka klockan ca 6 månader och gå till doktorn tidigare...

Jag har ju vart väldigt positiv hela tiden till den här påsen och jag vet ju att den kommer göra mitt och min familjs liv bättre. Men varför kan man inte få ha en normalt fungerande mage? Nä, igår var en riktigt skitdag som jag vill radera.
Och jag vill aldrig mer betala för skiten på apoteket. Det kommer jag givetvis inte undan men vet ni hur mycket man kan göra för 2000kr??????? Sjukt mycket roligt!

Tur jag har henne där! Min alldeles egna snoriga unge ❤️

2010 gjorde jag min första magundersökning. Jag hade sökt hjälp på vårdcentralen innan men kände att jag aldrig blivit taget på allvar. Jag bajsade i stort sett bara blod men alla verkade tro att jag hittade på. Till slut fick jag nog och knäppte ett kort i toalettstolen när jag vart där och gick till vårdcentralen och visade för en läkare. I toaletten såg det ungefär ut som att någon styckat en gris så då gick de undan. Har skrivit om detta tidigare i bloggen också...
Undersökning efter undersökning gjorde jag men alla undersökningar var normala så läkaren konstaterade att jag hade IBS, som så många andra svenskar. I 7 års tid har jag haft bedrövligt ont i magen. I perioder kan jag sitta 5-10 gånger/dag på toaletten och bara bajsa blod.

Men eftersom att läkaren för 7 år sen konstaterade att allt var normalt så har jag tänkt att mitt liv nog ska vara så. Jag har sjukt nog blivit van att ha så ont i magen att man bara vill lägga sig ner och dö på toalettgolvet!

Cirka 1 vecka innan vi åkte till Helsingborg kände jag att de inte funkade längre. Jag ringde vårdcentralen och grinade och sa att jag inte orkade mer. Dom var tvungna att få journalen från Sundsvalls sjukhus och sen kunde jag få tid på vårdcentralen och efter det få en remiss till mag-och-tarm-mottagningen. Alltså då pratar vi månader.

När vi var i Helsingborg ringde vårdcentralen och jag fick en tid. På onsdagen innan jag åkte in till sjukhuset var jag där och gjorde massa prover osv.

Sen blev jag ju så dålig så akuten var enda utvägen.
Medan jag låg på infektionskliniken, där jag låg innan dom visste var felet var, fick jag svar från vårdcentralen. Inflammationsprovet för tarmen (kalkprotektin) ska ligga under 50 och mitt var på 28520 (!!!!). Helt sjukt! No shit att halva min tjocktarm var helt förstörd. Redan på "sundsvallstiden" hade jag förhöjda värden och läkarna här tycker att det är extremt märkligt att dom inte tog provbitar från tarmen och skickade på analys. Även fast allt SÅG normalt ut så var ju allt inte normalt, pga de höga värdena. Om dom bara hade gjort det hade jag kanske kunnat fått äta medicin och mått bra under alla dessa år!

En liten kort sammanfattning av 7 års krig. Detta var alltså inga problem som uppkom i samband med en magsjuka. Men läkarna tror att magsjukan var de som gjorde att det såkallade skovet ballade ur fullständigt.

I helgen har de varit julmarknad i mariebersskogen här i Karlstad. Jag älskar ju jul så jag tänkte att detta vill jag inte missa. Jag och mormor bestämde oss för att ta en tur dit, om än en kortis. Jag har ju fortfarande ork som en 125-åring ungefär.

Runt 11 kom vi dit och Ilse blev så glad! Hon älskar att vara där och de förstår jag. Vi kikade lite innan vi gick och åt lunch på naturum. Efter det gick vi så Ilse fick rida ponnyridning och hon tyckte de var så kul. Skrattade så mycket på hästryggen!

Köpte 3 polkagrisar och hounung och sen tog orken slut för mig. Nästan 3 timmar fixade jag ute i friska luften!

När vi kom hem och jag låg i soffan upptänkte jag att snittet börjat blöda så jag ringde upp på avdelning 5 och de tyckte jag skulle komma upp. Så upp på sjukan för att få det kollat. Godkänd men omplåstrad blev jag. Ska nog ta det lite lugnare ändå men det är ju så trist...

Nu blir de snart en väääldigt tidig middag och sen soffhäng resten av dagen. Välförtjänt!

Ha en fin dag allihop!

Det svåraste av allt som hänt den sista tiden är verkligen inte att jag bajsar genom en påse på magen. Jag tycker fortfarande att det är rätt praktiskt faktiskt. Men att se min "nya" kropp i spegeln är ju helt brutalt. Alla kommentarer jag kommer få och alla sneda blickar. Iofs så bryr jag mig inte om vad andra tycker eller tänker. Men jag vet att man ALLTID måste försvara sig om man väger lite för lite. Det fick jag göra för 10 kilo sen och jag kommer verkligen få göra det nu.

Jag tycker det är läskigt att se mig själv i spegeln. Jag vet att jag kommer gå upp i vikt men jag är ganska säker på att de kommer ta tid. Jag har aldrig haft lätt för att gå upp i vikt, även fast jag är väldigt duktig att äta. Så jag kommer inte mirakulöst gå upp 10-15 kilo på ett kick. Men jag längtar och väntar!

Livet har bjudit på några riktigt tuffa veckor men vad ska man göra? Det är bara att slå tillbaka!

Idag har jag hoppat i en klänning och handlat blommor och nya jeans. Benen har krympt ett antal storlekar kan man säga. Nu ligger jag nerbäddad med myskläder igen. 2 timmar fick räcka idag 👍🏼 Nya tag imorgon. Kanske orkar man sig upp på ishallen och heja på sin man?

Idag fick jag äntligen bli utskriven! Igår när jag låg i sängen på sjukhuset funderade jag på hur tusan jag skulle ta mig från avdelningen till bilen. När jag legat på sjukhuset har jag känt mig så sjukt klen!
Men alltså att få åka från sjukhuset är den bästa medicinen. Jag har orkat så mycket mer än jag trodde att jag skulle göra.
Visst, jag känner mig fortfarande som 150 år men inget mot för hur jag kände mig igår.

När jag kom från garaget sa Sebbe "vi tar hissen upp"
-Jag, hiss? Aldrig. Jag är 25 år jag måste väl för tusan kunna gå upp för en trapp.

Det var riktigt segt, varje gång jag skulle lyfta på benet kändes de som en omöjlighet men tillslut så var jag uppe! Grym känsla att kunna gå uppför en trappa!
Och innanför dörren befann sig mitt älskade lilla hjärta, som jag saknat!

Hon har vart så gosig med mig sen jag kom hem. Pussats, kramats och klappat mig på kinden. Älskade lilla donnan!

Och hörni! Dagens middag?? PIZZA med BEASÅS! Så ljuvligt!!!!! ❤️❤️❤️

Livet leker med en påse på magen!

Vårt och Ilses sovrum är färdigmålat! Så fint de kommer bli!

Lite fog på det där så ☝🏼️👌🏼

Puh, vilken lång natt! Lyckades slockna runt 2.30 tror jag. Sjuksköterskan erbjöd mig en sömntsblett strax innan 2 men jag är ju rädd för sånt så jag tackade nej. Skönt att jag somnade till slut iaf. Sov till cirka 8.30 så några timmar fick jag ihop iallafall.

Kirurgen var precis här och sa att jag förmodligen får lämna sjukhuset imorgon såvida det inte de skulle ske något drastiskt på smärtfronten förstås. Ska ju bli överlägset att komma hem samtidigt som lite läskigt. Här har jag hjälp ett knapptryck bort bara. Hemma kommer jag måste klara mig HELT själv. Med påsbyte och grejer. Det är de som är de läskiga, att byta påse. Men jag ska nog lära mig det med!

Nu har jag precis ätit frukost och jag är så brutalt less på "filpaketet" jag får varje morgon. Det är alltså fil, nyttiga (äckliga) flingor och mörkt bröd.

Längtar efter polarmackor med smältost. De ska jag äta när jag kommer hem!

Alltså, klockan är 01.05 och jag är fortfarande vaken. Dagen har fortsatt varit bra som jag skrev tidigare. Klarat mig på endast alvedon som smärtlindring. SÅ SKÖNT! Men nu har jag legat i ett mörkt rum sen klockan 23 och jag kan verkligen inte somna. Jag är ju så trött men det är som att min kropp har glömt bort hur man gör, har ju liksom inte sovit på 3 veckor.. Jag vill verkligen bara somna. Nu börjar jag dessutom bli hungrig också så de känns ju skapligt drygt..

Det känns som att min kropp börjar bli för pigg för att bara kunna ligga på rygg och sova. Dom här sängarna har funkat i 2 veckor men nu är dom inte sköna längre. Dom är varma och svettiga. Jag saknar min säng nu!

En bild från dagen ☝🏼️ firar dusch och påklädning med en fillidutt. Ibland krävs de inte så mycket för att man ska tycka att kroppen är grym!

 

Nu går det verkligen undan i vårt hus! Varje dag ser vi att saker händer där. Det mesta som hänt fram tills nu är ju liksom sånt som inte syns på utsidan men nu har de börjat sätta upp kök och kaklat på toaletterna. Så spännande. Golvet är lagt och målaren är snart klar. I veckan ska de montera trappen också. Så pirrigt och roligt!

Nu har vi endast några få val kvar att göra till huset och det börjar brinna i knutarna, som man säger. Blandare till badkaret uppe, blandare till köket och handdukstorkar till båda toaletterna.

Blandare till badkaret har vi nästan bestämt, de lutar åt 👇🏽 från tapwell.
Väldigt snygg tycker jag och lite annorlunda mot för dom jag är van att se :-)

Sen bör de mesta vara klart från vår sida. Målaren skulle troligast börja denna vecka också! Kul 😄 Hur många gånger har jag sagt att vi längtar? 🙈

Nu ska jag skriva ett inlägg om saker jag är otroligt less på!

1. Att folk tar sig rätten att kommentera andra människors kroppar.
Min kropp är tydligen en kropp som varenda människa har rätt att kommentera. Saker som "herregud, de är bara skinn och ben på dig nu", "ät lite till, de behöver du" eller "du ser nästan sjuk ut" är inte snällt eller omtänksamt att säga, de är bara elakt.

2. Negativa undertoner.
Alltså nej och åter nej. Jag kräks. Ska ge ett exempel. Vi leker att jag går på Leos lekland i läppstift och högklackat och någon måsteeee fälla kommentaren "ojoj, här var man tillfixad för att leka." Men nej. Knip käft om ni inte har bättre folkvett än så.

3. Egentid.
Det nya ordet för alla som fick barn på 2000-talet. Ja, de är skönt att gå ut och äta i lugn och ro ibland. Men att jag och Sebbe skulle kunna gå ut och äta tillsammans någon/några gånger i månaden är något jag inte förstår hur man som föräldrar kan räkna med att kunna göra när man har barn. Att kissa på Stickan och se ett + tycker jag är som att säga tack och adjö lugna middagar, sovmornar och filmtittande. Nä, egentid tycker jag är lol. Och nu ska ni ju veta att detta kommer från en som ALDRIG har egentid.

Och nu ska jag skriva något som jag inte stör mig på. Det finns människor jag verkligen beundrar! i detta fall är det alltid tjejer men de finns självklart killar också och de beundrar jag lika mycket. Men alltså, tjejer som lever exakt samma liv som mig. Dvs i en stad där man inte har några släktingar att luta sig tillbaka mot när allt känns lite jobbigt och har barn (räknas bara om man har minst 2 barn) Alltså jag tycker dom är så jäkla grymma!! ATT ratta 2 barn (eller flera) är mycket. Och att ratta 2 ungar med en man som ofta är borta är ju såklart "ännu mer" Ni är grymma och jag beundrar er som fixar allt på egen hand så jäkla mycket! Det kan vara bland de coolaste jag vet!

Tidigt imorgonbitti lämnar vi Sundsvall för den här gången. Alltid samma känsla i magen. Nästa gång vi kommer hem är förmodligen huset redo för inflyttning och sen är det jul och massa annat mysigt!

Sebbe kallar ju mig ibland för Grynet, eftersom jag älskar rosa. Nu har jag såklart hittat det perfekta golvet till toaletten uppe. Såklart går de lite i min favvofärg! 😍

Hur fint? 😍