En sammanfattning..

Gabriella Toresson / 04 December, 2016 kl 18:39 / Allmänt
5 kommentarer


2010 gjorde jag min första magundersökning. Jag hade sökt hjälp på vårdcentralen innan men kände att jag aldrig blivit taget på allvar. Jag bajsade i stort sett bara blod men alla verkade tro att jag hittade på. Till slut fick jag nog och knäppte ett kort i toalettstolen när jag vart där och gick till vårdcentralen och visade för en läkare. I toaletten såg det ungefär ut som att någon styckat en gris så då gick de undan. Har skrivit om detta tidigare i bloggen också...
Undersökning efter undersökning gjorde jag men alla undersökningar var normala så läkaren konstaterade att jag hade IBS, som så många andra svenskar. I 7 års tid har jag haft bedrövligt ont i magen. I perioder kan jag sitta 5-10 gånger/dag på toaletten och bara bajsa blod.

Men eftersom att läkaren för 7 år sen konstaterade att allt var normalt så har jag tänkt att mitt liv nog ska vara så. Jag har sjukt nog blivit van att ha så ont i magen att man bara vill lägga sig ner och dö på toalettgolvet!

Cirka 1 vecka innan vi åkte till Helsingborg kände jag att de inte funkade längre. Jag ringde vårdcentralen och grinade och sa att jag inte orkade mer. Dom var tvungna att få journalen från Sundsvalls sjukhus och sen kunde jag få tid på vårdcentralen och efter det få en remiss till mag-och-tarm-mottagningen. Alltså då pratar vi månader.

När vi var i Helsingborg ringde vårdcentralen och jag fick en tid. På onsdagen innan jag åkte in till sjukhuset var jag där och gjorde massa prover osv.

Sen blev jag ju så dålig så akuten var enda utvägen.
Medan jag låg på infektionskliniken, där jag låg innan dom visste var felet var, fick jag svar från vårdcentralen. Inflammationsprovet för tarmen (kalkprotektin) ska ligga under 50 och mitt var på 28520 (!!!!). Helt sjukt! No shit att halva min tjocktarm var helt förstörd. Redan på "sundsvallstiden" hade jag förhöjda värden och läkarna här tycker att det är extremt märkligt att dom inte tog provbitar från tarmen och skickade på analys. Även fast allt SÅG normalt ut så var ju allt inte normalt, pga de höga värdena. Om dom bara hade gjort det hade jag kanske kunnat fått äta medicin och mått bra under alla dessa år!

En liten kort sammanfattning av 7 års krig. Detta var alltså inga problem som uppkom i samband med en magsjuka. Men läkarna tror att magsjukan var de som gjorde att det såkallade skovet ballade ur fullständigt.


Kommentarer
Postat av: Linda

Hej Gabriella! Min mamma läste aftonbladets sportbilaga idag och tipsade om din blogg som stod med där. Vintern 2013 opererade jag bort tjocktarmen pga UC. Jag hade aldrig haft problem med magen innan utan blev tvärsjuk två månader innan. Blev många turer in/ut till sjukhuset innan dom kunde konstatera att tarmen inte ville läka. Jag känner igen mig i allt du skriver, hur mkt man rasar i vikt, orkar knappt gå, spyless på sjukhus maten osv.. men jag tänkte mest bara säga att man kan leva som vanligt med påse på magen! Jag reser och solar i bikini, festar, styrketränar osv. Hoppas det går bra för dig, så småningom kommer du tillbaka till ditt vanliga jag! 😊 Om det är nåt du undrar eller så, så är det bara att maila om du vill: linda.arvidssson@gmail.com

2016-12-04 @ 19:01:48
Postat av: Thess

Men allvarligt?! tänker du ta kontakt med Sundsvalls sjukhus och "ansvariga" som inte gick vidare med det här när du hade förhöjda värden redan då? Det plus "grisstyckningen" i toaletten borde väl varit nog avgörande... herregud. Hoppas du kan få må bra nu... //Therese

2016-12-05 @ 20:49:35
Postat av: Edis

Gabbihjärta ska du inte anmäla dom? Fyfan vilket helvete ❤️ Stark är du!

2016-12-06 @ 16:24:13
Postat av: Lina

Om man orkar gå igenom så tycker jag du ska anmäla också. Att du tyvärr blev lidande för nonchalanta läkare går inte att ta tillbaka, men man kanske kan hindra att andra utsätts för samma sak. Kram & må gott!

2016-12-07 @ 07:00:09
Postat av: Lina

Om man orkar gå igenom så tycker jag du ska anmäla också. Att du tyvärr blev lidande för nonchalanta läkare går inte att ta tillbaka, men man kanske kan hindra att andra utsätts för samma sak. Kram & må gott!

2016-12-07 @ 07:00:28

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback