Mitt sockersöta barn!

Gabriella Toresson / 07 Februari, 2017 kl 21:59 / Allmänt
0 kommentarer


Såg på nyhetsmorgon imorse om 2 killar (tror jag) som gjort en dokumentär som går ut på att en av killarna ska äta lika mycket socker som sina barn i en veckas tid. Alltså, om ungen får 1 glass så ska inte karln äta 1 glass. Utan han ska äta lika mkt glass som barnet utifrån sin kroppsvikt.. Har tyvärr inte sett hela då vi inte har plus. Men trailern gör att jag verkligen skulle vilja se mer.
 
Jag tycker faktiskt att det är väldigt intressant det här med kost och småbarn.
Jag får ofta höra att jag och Sebbe är ganska hårda på sockerfronten med Vilse. Det är väldigt lätt att hoppa över sånt socker som är uppenbart som tillexempel godis, glass, saft, kakor, jucie, youghurt osv.
 
Men det dolda sockret är det ju svårare med. Visst, man kan ju läsa sig till allt och jag önskar att jag var bättre på det. Men när man väl är i affären med en 2-åring är det inte alltid tiden finns till att ställa sig och läsa innehållsförteckningen innan man stoppar ner i vagnen. Sen vet jag inte riktigt vad som räknas som dolt socker heller egentligen. Juice, smaksatt yoggi, flingor, bröd, ketchup? För mig är det inte dolt socker. För mig är dolt socker som finns i saker som man inte tycker att de borde finnas i för att det ska smaka som se "ska".
 
Sen har vi ofta fått höra, om vi inte vill att Ilse ska äta glass igen eller dricka festis att vi är taskiga mot henne. Då kan jag känna att man är väl verkligen inte en dålig förälder för att man inte vill pumpa sina barn fulla med socker? Alla är ju olika och man gör ju som man vill med sina egna barn..
 
 
Jag och Sebbe är verkligen inte så att Ilse absolut inte får äta en glass någon gång ibland. Men jag tycker inte att hon behöver äta det flera ggr/vecka. 
Sen tycker jag att det är väldigt mycket lättare när vi är i Karlstad än när vi är i Sundsvall, här har vi sällan framme något gott när hon är vaken. Har vi en godispåse framme som hon ser så har hon nog lärt sig att det inte är för henne. Men somsagt, mycket lättare här i Karlstad än i Sundsvall, här erbjuds det inte. Hos mormorn kan de erbjudas lite mer ;) 
 
Egentligen förstår jag inte hur vi, år 2017 kan ge våra barn så mycket gotta. Vi är så himla upplysta om precis allting. Men ändå blir godispåsarna på hemmakväll större och större för varje år.. 
Jag är en riktig gottegris och framförallt en läsk-drickare. Nu har jag kämpat i 2 månader för att sluta dricka läsk då det inte är bra med kolsyrad dryck för min magsituatuion och det är ju såååååååå svårt. Jag drömmer varje dag om att få svepa en iskall cola. Jag vill verkligen inte att Ilse ska bli likadan för att det helt enkelt är farligt, inte fyller någon funktion osvosvosv...
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback