Som jag sa innan. Det kommer bjudas på info och bilder här. Mest för mig egen skull, för att man ska kunna gå tillbaka och titta och minnas. Men det kanske kan hjälpa någon som går igenom samma sak. Det kan man hoppas!

Nåja, vart var vi!
Jo, jag gjorde koloskopin och läkarna blev förvånad över hur det såg ut inuti min mage. Jag har ju för det mesta brutalt ont i magen men jag antar att min mage liksom har blivit van det. Hade jag åkt till doktorn tidigare hade förmodligen resultatet blivit en annan. Men 5-10 toabesök med brutal smärta har liksom vart min vardag i flera års tid.

Efter koloskopin ville de avvakta några dagar för att se ifall kortisonet och den andra medicinen hjälpt. Torsdagsmorgon (alltså 6 dagar senare) skulle en ny koloskopi göras för att se resultatet av medicinen. På torsdagsmorgon kom en kirurg in och sa "vi hoppar koloskopin, vi ser på ditt "avföringsschema" att den inte hjälpt och att jag fått så mycket morfin för att kunna hantera smärtan. En påse på magen skulle de alltså bli. Självklart blev man ledsen. Det är ju en stor kroppslig förändring på min kropp. Men å andra sidan, så hade jag inget val.
Klockan var runt 9 på morgonen när kirurgen kom in och berättade. Sen fick jag duscha och tvätta mig med sån sprit sen ner på operation. Allt gick väldigt fort när de väl vart bestämt så man hann inte tänka så mkt.
Nere på operationen fick jag en ryggmärgsbedövning som jag fortfarande har kvar, som skickar in små doser i min kropp med smärtlindring med jämna mellanrum.
När jag vaknade upp kommer jag ihåg att de första jag sa var "det gör ont på högra sidan" sen somnade jag om och vaknade några timmar senare, fortfarande brutalt ont i mina högra sida av magen. Klockan var runt 21.00 när jag kom upp på operationsavdelningen och hela natten var brutal. Edan har alltså bara tagit i halva kroppen så halva min mage var i princip helt obedövad. Vid 5 på morgonen sa jag till och då fick jag alvedon och kunde somna litegrann men vid 8 på morgonen fick jag säga att se inte funkade. Då kom en annan narkosläkare och sa att han skulle testa lägga om edan för att få en mer jämn smärtlindring. Tack gode Gud för den karln som satt om bedövningen. Sen dess har smärtan gått att hantera och jag ändå känt mig rätt pigg. Självklart svårt att stå, gå och röra mig i sängen men dom har ju gjort en stor operation. Mycket större än jag förstår.
Dagen igår var trög. Bedövningen blev bra till slut men det var undersökning efter undersökning hela dagen. Vid kvällen piggade jag på mig och åt mat och kikade idol. Efter nyheterna var jag oförskämd och skickade hem hela sällskapet för att jag var så trött! Somnade och sov i princip hela natten förutom de 2 ggr de kom in och gjorde prover. (Görs var fjärde timma) så sov gott för första gången på veckor. Så jäkla välbehövligt. Idag har jag så gott som känt mig som en ny människa. Har orkar gått två varv runt korridoren (dock med sån stödvagn), har suttit när jag ätit osv. Helt klar en märkbar förbättring.

Påsen sitter ju liksom på plats och idag har jag faktiskt tittat till hur de ser ut på magen när de bytte påse. Såg betydligt bättre ut än jag hade förväntat mig. Självklart lite läskigt då min tunntarm sticker ut utanpå magen men helt klart bättre än förväntat. Ärret på magen från operationen kommer nog bli lagom fint också 🙈 Cirka 10-15 cm rätt över min lilla mage.