Nu är vi ensam och övergivna igen!

Gabriella Toresson / 25 Februari, 2012 kl 21:24 / Allmänt
0 kommentarer


Det är ju så jobbigt att säga hej då till folk. Nu när Staffan och Alexander åkte hem så kunde jag inte svälja klumpen i halsen.. Jag grinade ju såklart när dom hade åkte och jag tror även att min käraste också hade en liten tår i ögat!
Det blir ju så ensamt och trist när man har haft folk här så jag får spunk. Nu har våra roller återgått till dom vanliga. Jag sitter i vanlig ordning och surfar på datorn på köksstolen!
.
Nåja, jag funderar och gruvar mig MYCKET för att åka hem. Inte för att jag inte vill åka hem, det har jag ju velat sen jag kom hit ungefär ;) Men som sagt, inte utan min man! Och han kan ju bli kvar här länge! Men nu har vi fått ett nummer till en gubbe som jobbar inom hockeyn här i Amerika som kanske kan hjälpa mig att få längre visum. Vet inte riktigt hur stor chansen är, men skulle det funka så skulle jag göra vågen! Om inte annat ska jag söka om ett visum när jag kommer hem så jag kan åka tillbaka hit till Sebbe utan att bli hemskickad om dom skulle gå långt i slutspelet. 4 månader utan Sebbe finns absolut inte på världskartan!
Förresten så hoppas såklart jag på att dom inte går så långt till final i slutspelet, jag kan ju inte gå på Izas bröllop utan min kära. Det skulle vara för trist om inte han var med då!
.
Min finafina kille utanför en tråkig fiskebutik =)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback