Det svåraste i mitt liv
2 kommentarer
Att flytta från trygga fina Sundsvall kommer såklart bli det svåraste jag någonsin gjort. Så svårt att jag ibland till och med undrar om jag kommer klara av det. Men jag måste det, det finns ju inget annat liksom! Det känns konstigt att lämna alla här och bara flytta. Att veta att jag inte kommer kunna hämta Petter på skolan, min älskade Petter som jag kommer sakna dig. Det gör ont i mig av att bara tänka på det.
Och pappa, min pappa, världens finaste och bästa pappa som så många gånger i livet vart min bästa vän, hur ska jag klara att vara så långt ifrån dig. Och hur ska du klara dig utan mig? =) Det känns mest hemskt att lämna dig kvar här, helst skulle jag ta med dig i en väska =) Det skulle jag ju såklart vilja göra med alla men du pappa, dina barn bara flyttar.
Och mamma, vissa stunder i livet mitt livs fiender ( kanske för att vi är så jäkla lik varandra ;) men för det mesta världens bästa mamma. Hur kan jag leva med tanken att inte åka hem till dig och äta och ha mysmåndag, mystisdag med dig och Puffen?
Men jag vet att det kommer gå bra, det är en konstig tanke att bo så långt hemifrån men jag är okej med den. Jag börjar bli. Det kan bara komma något bra ur detta, visst? Och dessutom har jag ju med mig världens bästa människa som känner mig som ingen annan, min bästa vän!
Och mina vänner- kärlek till er. Hälsa på ofta! :)
Kommentarer
Postat av: Anonym
De kommer säkert gå bra ni kommer att trivas när ni har kommit in i allt:):).... Men jag förstår dig är skit jobbigt att lämna allt å alla och bara flytta sådär tilll ett nytt ställe, speciellt att lämna familjen:( men du får ju iaf vara med Sebbe:):) Lycka till med allt!:)
Postat av: edis
lillhjärta. klart vi hälsar på!
Trackback
