Snart börjar föris igen!

Gabriella Toresson / 07 Januari, 2018 kl 15:13 / Allmänt
0 kommentarer


Snart börjar allvarligt här i familjen igen. Eller så mycket allvar är det väl egentligen inte. Vilse ska böra föris igen efter några veckors ledigt. Hon vill inte och det gör lite ont i min mage när hon säger det. Vi måste försöka ställa om hennes dygn, hon sover alltså till mellan 9.30-10.30 nu för tiden. De går ju inte på tisdag då hon måste vara för föris klockan 9.00 eftersom jag ska till doktorn. Hoppas hon inte blir allt för ledsen, hon brukar ju glatt studsa in där men hon brukar sällan säga att hon inte vill gå dit också, som hon har gjort nu. 

Nu ska vi Alldeles strax kolla på hockey. Sebbe är hemma med oss då han har gjort sig illa. Trist. 

torsdag!

Gabriella Toresson / 04 Januari, 2018 kl 11:28 / Allmänt
0 kommentarer


Ilses faster lämnade oss för några dagar sedan.. Hon har vart här sedan vi kom tillbaka från Sundsvall.Hon åkte härifrån med min bilnyckel och hemnyckel. Bra där Bea :D
Vi har inte gjort mycket på det här jullovet eftersom Ilse och jag vart väldigt förkylda. 
Sen vädret här gör ju att man blir en smula deprimerad alltså. Vi åkte från världens vinterland i Sundsvall och här är det bara regn, regn, regn och grått, grått och grått! 
 
Vi gör inte så mycket på dagarna faktiskt. Vi degar, kollar tv, leker med dockor, bygger med lego osv. Jag är så trött på att leka barnlekar just nu faktiskt. 
 
 
 
 
 

3 år!

Gabriella Toresson / 29 December, 2017 kl 09:54 / Allmänt
0 kommentarer


Idag är ilse 3 år! Helt galet Vad jag kämpade och hade kämpat i många timmar för exakt tre år sedan. Sebbe han var som vanligt på ishallen och drack kaffe i godan ro medans jag hade suttit i duschen med värkar sen 02.00 på natten. 

Hon har fått sina paket på morgonkvisten, en docka, en dockvagn och lite andra småsaker. När hon såg kartongen på dockvagnen måste hon tyckt att den såg ut som en riktigt vagn för hon utbrister, väldigt besviket, "men jag vill inte ha någon lillasyster" haha. Stackarn! Hon trodde hon hade fått en riktig vagn i födelsedagspresent, till en lillasyster hon inte vill ha 🤣Ni förstår ju vilken mardröm!  Hon blev glad och nöjd när jag berättade att de var en dockvagn. 
I eftermiddag väntar lite kalas här hemma med våra och ilses kompisar! ♥️
(null)


Öronmärkta pappamånader osv..

Gabriella Toresson / 27 December, 2017 kl 17:24 / Allmänt
0 kommentarer


Jag skrev att jag skulle ta ut skilsmässa om de öronmärka pappadagarna ändrades från 3 månader till 5 månader. Tydligen får jag inte uttrycka min åsikt kring detta och tycka att det är helt orimligt pga att jag har haft lyxen/förmånen att kunna ha min unge hemma trots att mina föräldrardagar är slut. 

Men, då är de ju tur att andra får det. Och att man kan läsa andras tankar och funderingar kring detta. 
Det är en självklarthet att alla vill ha jämställdhet som tex, att kvinnor och män ska tjäna lika mycket pengar vid samma yrken osv, men de känns som ett klent försök att "tvinga" pappor att vara hemma eller kanske tvinga mammor som verkligen vill vara hemma längre än 10(?) månader att börja jobba. Eller tvärtom såklart.
Ibland glider jag in på ladydahmers blogg och tycker jag hon (IBLAND!!!) skriver klockrena saker. Även de som skriver i hennes kommentarsfält tycker jag är 👍🏼

(null) (null)

(null)




Det går lika fort varje gång..

Gabriella Toresson / 25 December, 2017 kl 16:19 / Allmänt
0 kommentarer


Så var denna julen slut! Nu ska vi börja packa ihop oss och göra oss redo för hemfärd imorgon. Sebbe tar bilen tidigt på morgonen till Gävle och sen tar jag och Ilse tåget dit runt 14.00. Hon är sjukt peppad på tåg! Sebbe har ju match där så efter den åker vi tillsammans hem till Karlstad. Nu känns de faktiskt inte alls roligt att åka tillbaka dit. Vi har haft det så mysigt här hemma. Vi får hoppas att det kommer lite snö i Karlstad så vi får ha lite vinter och inte bara höst hela vintern. Inte roligt! 

Julaftonen igår var toppen. Vi var 15 vuxna här hemma plus 5 barn. Full fart! :) 
ImorSe skulle jag börja plocka ner alla julsaker eftersom vi åker, när jag kom till granen tog jag såklart en stol för att få ner ljusslingan. Stolen tippar och välter och jag in i granen. Först trodde jag att var brutalt med barr. Men de var ingenting mot för vad de skulle bli när Sebbe vaknade. Han skulle försöka dra ut granen när den stod på mattan, men då välter hela skiten. Alltså de var så mycket barr överallt. 4 dammsugarpåsar tog det innan allt var borta! 😅
Nu är iallafall julen putsväck och vi är redo för vår nästa gång vi kommer hem. Trevligt :)


Giving people!

Gabriella Toresson / 18 December, 2017 kl 19:10 / Allmänt
0 kommentarer


Man blir så ledsen när man varje gång man det att giving people uppdaterat sin status på facebook. Ytterligare en familj som inte kan köpa MAT (och julklappar) till sina barn på jullovet. Hur ska man kunna hjälpa alla? 

Jag tror att väldigt många väljer att blunda för detta fruktansvärda. Man tror liksom inte att de finns i Sverige för att man inte reser speciellt långt utanför "sitt" område. Här finns inga ensamstående, låginkomsttagare, flyktingar osv. Barnfattigdomen i Sverige finns och de är faktiskt ganska många barn i Sverige som bor under sånna "förhållanden" eller vad man ska säga. 

Oj, vad jag önskar att alla som har möjlighet köper någon lite julklapp eller fixa en matkasse till familjer som behöver! Det är typ vår förbaskade plikt tycker jag! 



Det närmar sig JUL!

Gabriella Toresson / 12 December, 2017 kl 14:12 / Allmänt
0 kommentarer


Nu närmar sig julen med stormsteg. 12 dagar kvar. Helt sjukt va tiden springer iväg. Eftersom vi ska fira jul hemma hos oss så har jag börjat packa lite saker vi måste ha med oss. Vi har behövt köpa mer porslin och sånt eftersom vi inte alls hunnit samla på oss det hemma i Sundsvall. 
Vi vill inte behöva stressa omkring och handla massa saker i sista minuten när vi är hemma så kort tid. Det kommer nog bli stressigt ändå, även om jag tycker att allt borde gå ganska snabbt. Iza säger att jag har en ganska naiv syn på julen iår, tydligen tror jag att allt är gjort på en grisblink. Men mamma har tagit på sig all fisk och Iza köttbullarna. Alltså blir de lite småsaker kvar för oss. Haha! Julpynta, julgran, dukning, hämta bord och stolar så alla får plats också. Jisses. Tur jg är rätt effektiv och när jag vill ha saker gjort så ska det hända på stört, så jag brukar vara rätt snabb! 

Nåja, jag hoppas att jag har rätt och att vi inte alls kommer behöva känna stress. Det är ju de som alltid vart de tråkiga med våra jular. Att vi (iaf jag) känt att det bara är stressigt för att man måste hinna med att träffa alla. Iår kommer jag inte lämna vårt hus! Haha! 

Vi ska ut alldeles strax och fixa julklappar till de sista två. Vi är verkligen ute i god tid. 

En hyllning till mig själv och många andra :-)

Gabriella Toresson / 08 December, 2017 kl 22:27 / Allmänt
1 kommentarer


Nu ska jag hylla oss som har män som är borta mycket i sina arbeten! (Oavsett om man är säljare, läkare, idrottsman, materialförvaltare etc) 

Fan va vi är grymma ändå! Jag tänker på så mycket jag och Ilse fått gjort själva som vi förmodligen hade haft hjälp med om vi bodde närmare hem. Jag tänker på sånna småsaker som att resa, flyttpacka,  vara sjuka utan att få de minsta hjälp. Eftersom att just min karl ganska ofta är borta är de ju jag och ilse som får styra upp det mesta. 
Mycket av dom sakerna som jag sa innan jag fick barn har absolut blivit tvärtom. Som tex när jag sa att Vilse absolut inte skulle synas i socialamedier. Lol. 
Men en sak har jag faktiskt lyckats med till 100%, och det är att jag aldrig känner att jag inte kan ta med henne på saker. (-fertillitetsläkaren) Hon är verkligen med mig överallt. Till frisören, till läkaren, på bio, på banken. Ja, på det flesta ställen förutom när de ska gräva i min rumpa eller fiffi. Och de bästa av allt är att hon är så lätt att ta med. Och jag tror absolut att de är för att hon alltid har fått följa med mig för att vi inte oftast inte haft något val. 
Jag lovade mig själv innan jag fick barn att jag inte skulle bli en sån som sa "Näe men de kan inte vi för vi har ju barn" och jag tycker verkligen inte att vi är sånna. 
Förra året när jag var som allra mest sjuk, det är helt omöjligt att förstå hur jag ens kunde ta mig upp ur sängen. Men jag gjorde det och jag hade såååå dåligt samvete för att ilse fick välling till lunch när jag inte hade ork att laga riktigt mat till henne. Men inte ens då gnällde jag på att jag var helt sjukt slut eller bad Sebbe stanna hemma. 
Fasen jag älskar att min unge har blivit en sån som kan hänga med mig. Som kan sitta på en läktare till 23.00 för att titta på hockey! 

Att ha en karl som är borta 144 timmar på 2 veckor talar ändå sitt tydliga språk anser jag? 

Shit va grymma vi är, alla ni med en karl som är borta lika mycket som min. Faktiskt riktigt stolt över mig själv när jag tänker på hur mycket jag och ilse fixar och trixar och har gått igenom helt på egen hand! 

(null)


Tipp topp!

Gabriella Toresson / 07 December, 2017 kl 23:06 / Allmänt
1 kommentarer


(null)

Äggreserverna var 👌🏼 Nästa steg är att spola äggledarna. Ska bli sådär skönt!

Fertilitetsmottagningen!

Gabriella Toresson / 07 December, 2017 kl 11:17 / Allmänt
2 kommentarer


Okej. Skriver det här inlägget och spar det in utkast tills jag är säker på om jag verkligen vill dela detta med er. Jag är väldigt öppen av mig som ni vet men vissa saker tycker jag faktiskt är privat. Detta är en av dom sakerna. Men kanske kommer jag ändra mig som man kan göra. Det måste väl ändå vara det bästa här i livet, att man får ångra sig alltså? 

Iallfall, vi har ju verkligen försökt få till ett litet syskon till Vilse (sorry pappa, men inte kom inte med storken) men det vill sig uppenbarligen inte alls. Vi har ju som bekant ett barn redan så jag får tro på det alla läkare sagt att det  är min kropp som inte vill sammarbeta. Eftersom att min läkare helt plötsligt börjat prata om "ett nästa steg" i min tarmhistoria har jag börjat känna mig stressad. Tänk så jag lyckas få ett barn till men ändå känner att jag vill ha ett till, men så finns inte tiden? Mycket vill ju ha mer som man brukar säga.  
Det skulle inte vara roligt. Hade kanske varit annorlunda  jag varit till åren och den vanliga biologiska klockan börjat ticka. Nu är det en jäkla klocka som tickar på snabbare än snabbast pga av att den här kroppen varit väldigt väldigt sjuk. (Och är faktiskt fortfarande i behov av ständig medicinering) suck.. 

Efter mycket funderande ringde jag fertilitetsmottagningen. Fick till svar att det måste gått minst 1 år innan man får hjälp om man är under 39 år. 
Jag förklarade då min situation och att det inte gått 1 år men att jag inom något/några år kommer måsta genomgå ett operation som gör att man inte kan (eller iaf inte bli rekommenderad) att skaffa barn efter det. Då sa barnmorskan direkt att jag skulle skicka in en remiss och att hon skulle skriva att vi direkt skulle få bli kallade till fertilitetsläkare och inte till en barnmorska som man i vanliga fall först blir kallad till. Skönt att jag inte ringde och behövde skämmas. 
Jag skickade in remissen och tänkte att det kommer ta några månader innan vi blir kallade. Men så fick vi kallelsen för ett tag sedan och vi fick tid 4 december. 
Det var 2 papper vi fick fylla i. Någon typ av hälsodeklaration, en för mig och en för Sebbe. Egentligen var de faktiskt 4 sidor då de var fram och baksida på båda. 
Hur som helst så är jag förväntasfull och liiite rädd. Hade man helt hux flux blivit gravid så hade de ju liksom inte vart ngt man kunde fundera över. Nu funderar jag på allt in i minsta detalj. Det är ju heeemskt bekvämt och lättsamt med ett barn samtidigt som jag absolut vill att hon ska ha syskon. Vad hade jag gjort utan mina liksom? 

Iallfall så ska vi dit, måste dock försöka boka om tiden eftersom de krockar med sebbes träning. Har ingen aning om vad vi ska göra där första gången men får Sebbe låsa in sig på en toa och samla simmare i en burk då bryter jag ihop 🙈 Haha! Absolut jättebra och viktigt SÅKLART men det känns helt sjukt att vi ska behöva gå igenom detta också! 

Somsagt, jag får helt enkelt se om jag kommer dela detta med er. När ilse låg i min mage var jag som en tvärstängd bok. Men detta är ju något helt annorlunda och något som väldigt många faktiskt går igenom helt utan att man har någon aning om det. 

(null)



Före och efter!

Gabriella Toresson / 02 December, 2017 kl 22:24 / Allmänt
0 kommentarer


En (två) bild säger mer än tusen ord! 👍🏼

(null)

(null)


Idol och hockey!

Gabriella Toresson / 01 December, 2017 kl 20:51 / Allmänt
0 kommentarer


Nu sitter jag och glor på idol på tvn och hockeyn på telefonen. Fbk leder med 3-1 så det är ju bra. Ger nog snart upp matchen. Ilse sa i första perioden att hennes pappa var bäst, bäst på att göra mål. Haha.. Rolig tjej ändå :D
 
Idag har vi inte gjort mycket alls. Vart ute i snön och sen vart och handlat! Jag skulle verkligen behöva förnya min utomhus-garderob. Eller förnya är kanske fel ord, jag skulle behöva en utomhus-garderob. Ilse är ju ett utomhusbarn men jag står för det mesta och huttrar bredvid. Inte roligt! 
 
Nu sover lillsnäckan och jag laddar upp för badhuset imorgon. Jag gruvar mig eftersom jag är en riktig badkruka. Men vad gör man inte. Först ska vi dock åka och träna. Superbra att de har barnpassning på gymmet så man har möjlighet att träna även om man är ensam med barn :) 
 
 
Okej. Nu blev det 2-3 så nu måste jag titta klart! 


Julklappar!

Gabriella Toresson / 30 November, 2017 kl 13:22 / Allmänt
0 kommentarer


 
 
mini rodini
 
Detta har jag beställt till mina favvo-pojkar, alltså min systers söner. Jag har alltid tyckt att det är sååååå fånigt att matcha sina kids. Ja, alltså ända tills jag fick ett eget barn. Nu när jag tittar på kläder tlll Ilse tänker jag alltid "om hon hade haft ett småsmyskon skulle hen ha likadant, fast tvärtom! Så gulligt!!! 
 

1 år!

Gabriella Toresson / 30 November, 2017 kl 10:24 / Allmänt
0 kommentarer


Ett år har det redan gått sedan jag opererade bort den där ruttna tjocktarmen. Livet känns för det mesta rätt så fantastiskt utan den men ibland vill jag att någon ska väcka mig. 
 
Hade det kunnat vart som det är nu hade jag trivts. Men jag vet ju att jag kommer MÅSTA operera mig igen och jag vill inteeee. Det känns lite som att välja mellan pest eller kolera som jag sagt innan. Antingen koppla ihop grejerna igen eller operera bort hela ändtarmen och sy ihop hela skiten. 
 
Var hos doktorn häromdagen och kollade ändtarmen igen. Den är väl fortfarande lite inflammerad (även om det såg helt ok ut) men det är ju fett drygt. Får springa på toa hela tiden för att jag känner mig akutbajsis. Linus kom på häromdagen att vi ska kalla Rune för B1 och den "normala" vägen för B2. Så nu säger jag "det trycker på i B2" och då vet Sebbe att det bara är att resa sig från toan om han sitter där. Ganska sjukt att det är undefär samma mönster som när jag hade hela tarmsystemet på plats.  Jag skulle ge det några veckor och blir det inte bättre med dessa toabesök så skulle de remittera mig till medicinarna.
Innan operationen sa kirurgen att ändtarmen för det mesta läker ut när det inte hela tiden blir "matad med bajs", så nu på sjukan frågade jag om det inte var märkligt att den fortfarande är inflammerad. Näe, förstår ni. Ändtarmar är så rackarns kräsna att dom är till för att det SKA komma bajs där men bara i perfekt mängd då tydligen. Och när det inte kommer något alls när blir den inflammerad för det. Alltså, vill den ha bajs eller inte känner jag ändå?
 När man har operarat sig så hamnar man per automatik på kirurgernas "bord" men är man svårbehandlat (alltså kanske behöver starkare mediciner för röven) kan man bli tillbakaskickad till till gastromedicin. Det är ju inte hållbart att springa på toa typ 10 gånger per dag. Vad ska man egentligen jobba med då? 
 
1 år. Sjukt vad tiden går fort...
 
 

En egen hobby?

Gabriella Toresson / 30 November, 2017 kl 10:12 / Allmänt
0 kommentarer


Torsdag!
 
Sebbe åkte idag och kommer inte hem förrän tidigt på söndagmorgon. Vi räknade ut hur många jobbtimmar han hade under 2 veckor, vi räknade med alla timmar han spenderade på buss, hotell, träning och match. Det slutade med 144 timmar på 2 veckor. Förstår ni vad det innebär att jag är? En riktigt chef som rattar markservisen här hemma för det mesta helt på egen hand! 
 
Sebbe skjutsade lillen till föris imorse och jag ska åka och hämta henne om cirka 1 timme och 30 minuter. Det är faktiskt väldigt trist när Vilse är på föris, oftast sitter jag i bilen utanför runt 11.15 och väntar på att få gå in och hämta henne. Rolig morsa som har så mycket eget liv. Tror jag ska skaffa mig en egen hobby faktiskt. Undra vad det skulle kunna vara? Kämpade ju på med virkning när vi bodde i växjö innan Ilse föddes, kanske skulle prova på det igen? Min syster är ju GRYM så jag har ju världen bästa lärare, men de krävs såå mycket tålamod! 
 
Får nog fundera ut ngt man skulle kunna syssla med..
 
 
 
 

Sundsvall!

Gabriella Toresson / 12 November, 2017 kl 21:06 / Allmänt
1 kommentarer


Känns ändå väldigt fint att vara hemma! Såklart super mega trist att Sebbe aldrig kan få dela saker med oss men han fick iallfall vara hemma med oss några dagar. Självklart går det ingen nöd på oss då vi ändå är ganska vana att vara utan honom men det är trist ändå. 
Men om vi trivs bra i vårt hus alltså. Så bra! Jag trodde jag skulle vara rädd att sova här hemma själv men de gick ju fint. Vi sov ju själva i somras men då var de ju inte kolsvart ute. 
Vi har inte gjort mycket alls här hemma mer än att hänga med våra nära och kära. Väldigt trevligt! 

(null)

Vi längtar efter vår kille hemma i Karlstad ♥️


Åker "hem"!

Gabriella Toresson / 08 November, 2017 kl 11:43 / Allmänt
1 kommentarer


Idag reser vi hem till Sundsvall! Egentligen har jag verkligen inte någon hemlängtan alls (skönt) men Sebbe är ledig i tre dagar så han ville hem. Sen åker de på roadtrip nästa vecka och blir borta måndag-fredag så då kan jag och Ilse lika gärna stanna hemma så slipper vi sitta i Karlstad.
Även om det ofta känns som att jag har mer här än hemma i Sundsvall är det ju alltid hemma. Men jag är säker på att jag kommer längta tillbaka hit till Karlstad när vi är i Sundsvall. Det är en befriande känsla att inte ha hemlängtan, som jag alltid har haft. Samtidigt är det lite oroväckande tycker jag, tänk så jag inte alls känner för att flytta härifrån den dagen vi kommer måsta göra det? Karlstad känns verkligen också hemma!
Tur det åtminstonde är 1,5 år kvar tills vi kommer flytta härifrån :) 
 
Jag sitter och äter nudlar just precis nu och väntar på att Ilse och Sebbe ska komma. Vilse är på föris och Sebbe tränar. Förhoppningsvis är Ilse liiiiite tröttare efter 3 timmar på föris än 3 timmar hemma med mig så har vi tur kanske vi kan få henne att somna i bilen. De senaste gångerna vi åkt har hon vart vaken precis heeeela vägen och det är ju inte roligt för henne. 
Har packat en rejäl matsäck så hon ska hålla sig nöjd! 
 
Det ska bli roligt att komma hem till huset och fixa lite! Vi kommer aldrig få klart där hemma! 
 
 

Fredag!

Gabriella Toresson / 03 November, 2017 kl 17:53 / Allmänt
0 kommentarer


Äntligen fredag, säger jag efter att ha jobbat två dagar den här veckan. Haha!
Fredag är ju alltid fredag. Och även om vi aldrig har en ledig helg att se framemot är det alltid mysigt med idol och något gott att snaska på. Tanken av fredag är ju mysig. 
Ja, jag har jobbat lite i veckan, väldigt lite kids pga att magsjuka härjade på förskolan. Ber nästan till gud att jag slipper det. Vill helst inte spendera mer tid på sjukhuset än jag redan gör 🙈

Apropå sjukhus ska jag snart dit igen, på koloskopi. Alltid trevligt att få en kamera med tillhörande böjligt instrument uppkört i ändtarmen 😏 Nej, det är faktiskt inte alls speciellt roligt men det är ju nödvändigt och livsviktigt faktiskt. Så det är bara att gå dit och tänka att min rumpa är nog rätt gullig jämfört med andras 🙈  

Nu ska jag och Vilse mysa vidare här framför lotta. Vi ska snart se sebbes match! Härlig fredagskväll. Vi myser med gurka, morot, dipp och skruvar. Ilse kallar det för "dipp och sås" haha.. 

(null)

Trevlig fredag på er! 

Hårsnack!

Gabriella Toresson / 31 Oktober, 2017 kl 21:06 / Allmänt
3 kommentarer


Soo, som jag väntat på den här dagen! Imorse fick jag äntligen lite mer hår på huvudet och det är så skönt! 👍🏼 

Jag tycker att jag bevisat (mest för mig själv, kunde väl aldrig tro att jag var såhär stenhård 🤣) att jag är väldigt obrydd av mig. Senaste året har väl handlat mer om att tackla motgångar än att vårda medgångar. Att vara SÅ sjuk, genomgå en sån operation, få en minst sagt speciell bajssituation och ändå känna att livet leker tycker jag är ganska tufft. Men sen 6 månader tillbaka ungefär har håret gått av och gått av hela tiden. Jag har försökt med mina zinktabletter och speciella hårprodukter men jag tycker att resultatet av de båda vart sådär. 
Jag skulle väl aldrig kunnat tro att jag lätt skulle kunna leva livet med påse på magen men att vara tunnhårig skulle vara så fruktansvärt. 
Såklart, hade jag inte haft det ena hade jag förmodligen inte haft de andra. Och utan påse på magen hade jag kanske inte brytt mig så mycket om andra yttre faktorer. Men nu har jag gjort det och det är verkligen inte roligt. Håret har faktiskt betytt mer för mig än jag förstått innan. Och det är faktiskt inte "bara hår" det är så mycket mer än så. 
Sen förstår jag om folk tänker så. Det är liksom lite hår jämfört med att få leva. Men jag tror de är svårt att sätta sig in i detta om man inte själv vart med om det!

(null)

Titt va trevligt. Kommer aldrig sluta med detta! 



Bråk, skrik och grin!

Gabriella Toresson / 26 Oktober, 2017 kl 19:45 / Allmänt
1 kommentarer


Min avkomma försöker helt klart knäcka mig. Alltså hon är så arg hela tiden. Hon skriker åt mig, säger emot, slåss, knuffas och har svar på tal precis jämt. Jag är helt slut! 😅 Såklart är hon snäll och sjukt rolig mellan varven men våra bråk avlöser varandra! Så tröttsamt. 
Sebbe gör ju i princip alltid som hon vill så det är lättare för honom. 

Vi har precis haft besök. Alltid trevligt med främmande! Bra med kompisar till Ilse men minst lika skönt för mig att ha någon/några att surra skit med några timmar. 
Nu ligger jag på soffan och kollar hockey och ilse ligger och snarkar bredvid mig. Hon somnade efter 4 minuter av matchen så hon var rejält trött. Men hon vaknade tidigt imorse så jag förstår henne! Börjar själv bli lite trött faktiskt 😅

Nu ska jag återgå till matchtittandet då period nummer 2 börjar. 

Snart en ruinerad ensamvarg!

Gabriella Toresson / 25 Oktober, 2017 kl 23:01 / Allmänt
1 kommentarer


Wei! Håret är nu beställt så på tisdag blir de nog bra igen! Om än ruinerad.. 

Dagen har gått i ett ungefär. Hämtade Ilse på föris, åkte hem och åt lunch sen skjutsade vi bea till tåget. Sebbe är borta så jag och ilse åkte på "tjejmys" som hon kallar det. Vi åkte alltså och fikade. Sen hem, fixade middag till lillen och fick i henne det. Sen åkte vi och handlade och sen hem för kvällsfika och läggdags. Nu har jag landat i ett riktigt varmt badkar. Ääälskar att bada. De är det första jag gör när jag får tid över. Det är verkligen min egentid 👌🏼 
De senaste veckorna och de kommande är verkligen inte lätta veckor. Sebbe o co är borta väldigt mycket, typ varannan dag känns de som. Så jag och vilse sitter fast i varandra alla veckans timmar förutom de 8-9 timmar hon är på föris. Intensivt. 

Jag har absolut inga problem att vara ensam hemma. Jag tycker det är väldigt skönt när Sebbe är borta (får man säga det?), i lagom dos såklart. Jag behöver liksom min egna tid och lite tysthet 🙈 Jag skulle nog kunna lägga mig under kategorin ensamvarg. Men det är såklart en himla tur! 
Nu ska jag kliva upp och bära in ilse till vår säng och sen sova! 



Hairtalk!!

Gabriella Toresson / 25 Oktober, 2017 kl 10:31 / Allmänt
0 kommentarer


Nu ska jag strax ta och åka till frisören. Äntligen ska jag sätta in löshår i det här fruktansvärda håret. 
Sa till Sebbe igår att en påse på magen är ju som en piss i Mississippi jämför med mitt hår alltså. Trodde inte att jag skulle kännas så här eftersom jag är ganska obrydd av mig. Men håret är tydligen helt klart viktigare än vad jag trodde. 

Iallafall ska jag åka dit för att se vilka färger jag ska ha och få det beställt. Sen ska jag hämta vilse på föris. Hon går mellan 9-12 tre (ofta 2) dagar i veckan. Oftast sitter jag i bilen utanför 11.15 och väntar och väntar på att få gå in och hämta henne. Jag är sämst. 
Men, jag tror hon gillar det i lagom mängd. Igår i bilen skrek hon "kör fortare mamma, jag vill till dasis" det är ju skönt för mig. När man ständigt vänder och vrider på saker man gör som morsa.. 

Nej, nu måste jag tagga! 
(null)

Snart är detta fruktansvärda ett minne blott! Mitt hår saknar min tjocktarm tror jag 😏

Bajsproverna förföljer mig!

Gabriella Toresson / 11 Oktober, 2017 kl 16:13 / Allmänt
0 kommentarer


Idag har vi vart hos doktorn, Ilse och jag. Hennes mage är skrämmande lik min så det ska vi kolla upp nu..
Har redan lämnat några blodprover men alla dom var normala så nu ska vi lämna ett avföringsprov för att utesluta alla inflammatoriska tarmsjukdomar. Det finns ju en viss ärftlighet i det. Väldigt ovanligt att så små barn som Ilse har det men jag tänker nu att dom får utesluta allt som går att utesluta. Så synd om henne när hon sitter på toaletten och grinar och har ont i magen. Känner igen mig själv så mycket i det så jag vill nästan gå sönder inuti! Hon var iallfall väldigt duktig hos doktorn. Lät honom göra alla undersökningar utan att hon sa emot en enda gång. Då blev man allt lite varm i hjärtat, när hon för det mesta nu för tiden bråkar med oss. 
 
 
 

Fear no darkness!

Gabriella Toresson / 29 September, 2017 kl 11:42 / Allmänt
4 kommentarer


Fredag. En väldigt grå sådan. Både vädret och humöret känns grått. Igår var ingen bra dag faktiskt. Ändtarmen som aldrig vill vara frisk jävlas igen. Blod och flera tömningar per dag, så nu står jag på kortison igen. Och det gör mig stressad. Jag kan ju inte hålla på med kortison hela tiden och en dålig ändtarm kan man ju inte ha kvar hur länge som helst. Efter en framtida operation är fler barn inte aktuellt och det är DE som gör mig stressad. Jag tycker att det är fruktansvärt att man när man är 25 år ska behöva känna stress över att man inom viss framtid kommer måsta genomgå en operation som gör att det inte är att rekomendera (om de ens går?) att skaffa barn efter det. Om den här satans ändtarmen bara hade hållt sig frisk hade jag inte behövt fundera på det här. 
 Jag önskar så mycket att allt bara kunde få vara bra nu! 
 
Sen har vi ju ett barn som vi är superglada för (såklart!!!), det är ett mer barn än många kanske någonsin får. Men om man ändå känner att man skulle vilja ha ett till så vill man ju. Då är ju "ni har ju iaf ett" en klen tröst. Sen vet jag ju såklart att vissa drömmer om att bara kunna få ett barn! Men jag kan ju inte jämföra mig med alla andra hela tiden.. 
 
Det är ju lite min grej att lyckas tänka att det alltid finns någon som har det värre och så är det ju såklart även här. Men nu skulle jag väldigt gärna ha fler barn och då måste jag väl ändå få vara lite ledsen eftersom att det verkar vara lite trixigt. Min läkare sa att de kanske inte går att bli gravid ändå, med  tanke på inflammationen i kroppen. Så hen menade på att det kanske inte spelar någon roll om jag genomgår en operation eller inte. 
I vilket fall som helst tycker jag det känns helt fruktansvärt att "min biologiska klocka" ska börja ticka redan nu. 
Jag tycker inte de ska vara så och det är inte såhär jag har framför mig att livet skulle bli...
 
Jag blir faktiskt himla ledsen när jag tänker på hur allt blev...
 
 

Inne i dimman!

Gabriella Toresson / 18 September, 2017 kl 18:15 / Allmänt
0 kommentarer


Redan, snart slutet på september? Jag räknar ibland bort dagar osv om det händer något roligt.. skulle tex kunna räkna bort den här veckan eftersom min mamma kommer på torsdag och när man har roligt går ju tiden väldigt fort 🙈 


Nåja, det händer inget vidare speciellt i våra liv för tillfället. Var hos doktorn förra veckan och kollade ändtarmen igen och den fick godkänt, men inte mer än så. Fick ny medicin som jag kör på nu. Inget mer kortison iallafall, skönt!  Det är ju inget vidare att fylla sin kropp med. Även om de såklart bara vart lokalbehandling.. 

Läkaren började prata om återkoppling men jag fattade helt ärligt 0,00 av vad han sa. Satt som ett fån där! Det är iallafall inget jag kan göra nu. Vi vill ju absolut ha fler barn (även om de verkar omöjligt) och då ska man ju avvakta alla operationer som görs i buken så länge som möjligt. Jag blev faktiskt väldigt kluven när jag vart på sjukhuset,1000 tankar som snurrar i mitt huvud just nu. Om de ändå bara fanns ett facit här i livet! 

Tröttheten består och det är nog bara att lära sig att leva med. Får tänka att det "bara" beror på 90 cm tarm fattigare, inflammation i kroppen samt medicinsmaskare. Somsagt så hade det ju kunnat berott på något mycket värre så jag är helt klart lyckligt lottad.
En annan stomiägare sa till mig att man får portionera ut energin till det som är viktigast här i livet. Sant, så sant! 

Sebbe och ilse är just iväg på affären och handlar kvällsfika. Mitt under middagen blev jag sjukt sugen på varma mackor. Vi äter ju näst intill aldrig bröd men idag är jag sjukt sugen på vitt bröd. Haha, i know whats coming.. 🙄😡🥊



Shyyy...

Gabriella Toresson / 10 Augusti, 2017 kl 22:56 / Allmänt
1 kommentarer


Jag kan inte hjälpa att jag inte kan knipa igen när jag tycker att folk är rötägg. Det kan ju såklart vara bra att vara en sådan som ofta vågar står upp för folk osv. 

Men nu tycker jag att mina "taggar utåt" har tagit sig till en helt ny nivå. Jag kan läsa kommentarer och brinna upp typ.

Försvara mina nära och kära kommer jag alltid att göra, jämt och ständigt. Oavsett vilket fjantigt forum det är. Men nu börjar jag snäsa åt folk i bloggares kommentarsfält också. 
Varför kan folk inte bara vara snälla? (Jag är felfri, gör aaaaldrig något fel:) Tänk om jag skulle få så fruktansvärda kommentarer här som blondinbella får i sin blogg. Då skulle jag grina min till sömns varje kväll. Vad hon än gör så gör hon fel stackarn. 
Är det bara avundsjuka som gör att folk inte kan vara snälla? Eller har folk bara inte fått lära sig rätt och fel? 


ja men jo, jag har lite att göra. Det är tur man alltid kan underhålla sig med

Nått. 


Målat igen..

Gabriella Toresson / 09 Augusti, 2017 kl 22:09 / Allmänt
0 kommentarer


Idag lämnade Sebbe oss för några dagar i Strömstad innan jag och Ilse kommer efter. Det ska (redan, känns som säsongen tog slut igår!!) spela sina första träningsmatcher i veckan och sedan ska vi bara hänga i Strömstad under helgen. De tidigare åren vi bott här har vi vart där också och förra året klämde jag Vilses finger i en toadörr, får rysningar när jag tänker på det. Jag kommer springades ut till Sebbe och grinar, helt allvarligt trodde jag att jag hade mosat hennes pekfinger. Tur de fanns lagläkare på plats som kunde hjälpa till! 
 
Just nu håller jag på att måla om Ilses säng. Jag målade ju om hennes rum för några dagar sedan och tyckte inte riktigt att sängen passade in så jag bestämde mig för att måla om den. Stövlade in på stuvbutiken idag med Ilses docksäng i högerhanden och Ilse på vänstra höften för att få exakt samma färg på hennes säng som på hennes docksäng. Just nu ser det väldigt bra ut, får väl se hur det ser ut imorgon i dagsljuset. Jag är ju en sån som bara målar där det syns. Jag målar alltså inte baksidan osv, känns lite överkurs tycker jag! 
 
Återkommer med resultat. Nu bör färgen ha torkat så jag kan nog bädda nu...
 
 
 
 

Förevigt arbetssökande.

Gabriella Toresson / 08 Augusti, 2017 kl 22:30 / Allmänt
7 kommentarer


Nu är jag smått irrad på att dom som gått en 3-årig klipp och klistra utbildning på gymnasiet ska komma före mig när de gäller jobb på förskola. Jag anmälde mig till vikariepoolen till förskola här i Karlstad (NÅTT måste jag ju göra) men jag hade inte det som krävdes. Hade jag vart barnskötare (dvs gått bf) så hade jag fått vart med, men inte nu. 

Det betyder alltså att SEBBE skulle få ett jobb på förskola före mig. Förstår ju absolut att de vill ha utbildade människor till sånna jobb men ärligt. Vad har bf med saken att göra? Här kan jag ju faktiskt tycka att de borde gå lite på erfarenhet, om det "bara" är barnskötarutbildning som behövs. Suck... 


Höstterminen 2017!

Gabriella Toresson / 08 Augusti, 2017 kl 10:51 / Allmänt
1 kommentarer


Om en vecka är det tanken att Ilse ska börja föris igen. Det är blandade känslor från min sida faktiskt. Det känns bra för att jag vet att hon gillar det, hon har pratat om sitt "dasis" och sina fröknar hela sommaren men å andra sidan känns det dåligt pga att jag inte har någon sysselsättning.
 
I våras hade jag dåligt samvete varje gång jag lämnade henne där men då, kan jag se såhär i efterhand behövde jag ju en dagisplats. Dels var jag ju sjukskriven och så behövde jag verkligen tid för att min kropp skulle kunna återhämta sig ordentligt. Det är egentligen först nu jag verkligen känner igen min kropp och mig själv igen. 
Därför känns det lite fånigt att lämna henne på dagis ca 3 dagar i veckan. Även fast jag vet att hon gillar det, trivs, utvecklas och mår bra av det så känns det ändå inte 100% bra ifrån mitt håll. Menmen, vi får se. Hon var ju inte där överdrivet mycket i våras så det blir väl ungefär samma nu. Cirka 9 timmar i veckan typ. 
 
Men nått jag inte tänkt på tidigare är att hon nu omfattas av "allmän förskola". Tycker det är märkligt det där. Om jag förstått det rätt kommer Ilse gå på föris helt gratis from nu. Jag fattar verkligen inte varför barn (som uppnått en viss ålder) med föräldrar som går hemma ska ha sina barn GRATIS på förskola? Jag menar, det är ju ingen som tvingar en att ha kidsen på föris om man själv är hemma liksom.. 
Finns säkert någon bra förklaring som jag bara inte kan se..
Kan någon förklara det för moi?
 
 

Soffhäng och trollvandring!

Gabriella Toresson / 08 Augusti, 2017 kl 10:38 / Allmänt
0 kommentarer


Vilken seg tisdag än så länge. Jag och Ilse startade dagen med en powewalk, hon satt faktiskt stilla i vagnen hela vägen så jag kunde traska på i ganska raskt tempo. Nu ligger vi bara och slappar i soffan, man får ju så dåligt samvete de man bara hänger hemma men jag hoppas inte hon dör av det. Jag tror vi har det ganska mysigt faktiskt, jag vet ju att jag tycker det men om hon gör det vet jag ju inte, hon kanske tycker jag är världens sämsta morsa. Hehe.. 
 
Eventuellt ska vi snart sticka till mariebergsskogen och leka lite. Vi var där igår med och där är ju så trevligt, djur, lekpark, badstrand, trollvandring etc. Ska köpa biljetter till trollvandringen någon dag hade jag tänkt också. Den är ifrån 3 år men det struntar jag i tror jag, hon älskar ju sånt och är inte ett dugg rädd. Tror hon skulle gilla det väldigt mycket! Kanske tar det någon dag när Sebbe kan följa med, det är ju roligt om han också kan få vara med på någonting.